Hem och Skolas förbundsordförande Corinna Tammenmaa är inte helt överens med rubrikerna att högstadieföräldrar skulle vara speciellt missnöjda med skolan. Föräldrar med barn i svenskspråkiga skolor är nöjda med skolan som helhet, säger hon.
Förbundet Hem och Skola publicerade i går resultaten av Föräldrabarometern, en enkät om föräldrarnas synpunkter om den svenskspråkiga skolan. Nästan hälften, eller 49,1 procent, av alla de föräldrar som besvarade enkäten tycker att föräldrarnas möjlighet att ta del av skolans verksamhet är ganska liten, och 23,6 procent anser att skolan och hemmet samarbetar för lite.
Förbundsordförande vid Hem och Skola, Corinna Tammenmaa, säger att det inte tyder på att föräldrar är missnöjda med skolan.– Det är inte så stor skillnad mellan lågstadie- och högstadieföräldrarnas uppfattning om hur nöjda de är med skolorna på finlandssvenskt håll som det nu sägs, säger Tammenmaa.– Av lågstadieföräldrarna är 71 procent helt överens om att barnen gärna går till skolan, medan 63,4 procent av högstadieföräldrarna är helt överens med påståendet. Om man kombinerar dem som är delvis överens och dem som är helt överens ser vi att över 90 procent av alla föräldrar upplever att barnen ändå gärna går i skolan.
Tammenmaa påpekar att det är många detaljer som förändras när barnen kommer upp i högstadieåldern. De strävar efter självständighet, och blir mindre glada om mamma och pappa dyker upp i korridorerna.
Föräldrar måste göras delaktiga– Vi har inga specifika siffror men det är tydligt att föräldrarnas deltagande i Hem och skola-verksamheten sjunker påtagligt efter att barnen lämnar lågstadiet.
Att det skulle handla om att föräldrar slutar bry sig då barnen blir större är ändå inte fallet, understryker Tammenmaa. – Vi har sökt stöd för ett projekt, en specialsatsning för högstadieföräldrar. De har uppmuntrats att vara aktiva i verksamheten för att samla pengar till klassresor och sådant, men har inte engagerats i själva kärnverksamheten i tillräckligt stor utsträckning.
Tammenmaa poängterar att de bästa resultaten uppnås genom att aktivt engagera föräldrarna och göra dem delaktiga i kärnverksamheten, som utformandet av regler och skolluncher. Av högstadieföräldrarna har bara 11,6 procent upplevt att de har kunnat vara delaktiga i utformandet av ordningsreglerna i skolan. Vad gör vi nu?– Huvudsaken är att alla nu är medvetna om det här. Nu kan vi tillsammans fundera på nästa steg: hur kan vi uppmuntra högstadieföräldrar att vara lika aktiva som de var i lågstadiet. Det är lika viktigt i högstadiet när barnen blir äldre.
Materialet analyseras vidare
Doktorand Cilla Nyman vid Pedagogiska fakulteten vid Åbo Akademi sammanställde resultatet av undersökningen som genomfördes som en öppen webbenkät i oktober 2013. I föräldrabarometern svarade föräldrarna på frågor som gällde skolan och skolvardagen, samverkan mellan hemmet och skolan och fostran i hemmet. Enkäten bestod av 71 frågor av varierande slag och 1 915 personer besvarade undersökningen.
- Det finns en hel del intressanta frågor som stiger fram ur materialet och föräldrarnas svar förtjänar en fortsatt analys, säger Nyman.
Någon skild regional analys av materialet gjordes inte i detta skede, men Tammenmaa säger att det finns så mycket material att en regional analys eventuellt kunde göras i efterhand.
Resultaten av undersökningen presenteras för föräldraföreningarna i samband med Förbundet Hem och Skolas årsmöte lördagen den 12 april.
Det här är första undersökningen av sitt slag på finlandssvenskt håll. Målsättningen är att undersökningen ska göras vartannat år för att kontinuerligt göra föräldrarnas röst hörd och följa med hur föräldrarna ser på skolan och barnets fostran.