När Annika och Göran Kurtén på 1980-talet utbildade sig till Steinerlärare var alternativ pedagogik på modet. Många lärare intresserade sig för till exempel Montessori, Freinet och Steiner, vilket ledde till att mycket i de metoder dessa hade skapat småningom integrerades i grundskolans läroplan.
– Vi har till exempel alltid haft periodläsning och koncentrerar oss på ett ämne i taget och det har också införts i grundskolan, säger Göran Kurtén.
Han och Annika har ett år efter att Mikaelskolan i Ekenäs startade 1985 varit lärare i den. Nu utbildar Göran Kurtén nya Steinerpedagoger på en tvåårig allmän kurs på Stella Nova i Ekenäs.
– Efter det får man fortsätta studierna antingen på Snellman-korkeakoulu, där utbildningen går på finska, eller i något annat nordiskt land.
Annika och Göran Kurtén tycker att den pedagogik Rudolf Steiner skapade är genial.
– Jag är fascinerad av att hela människan går i skola. Via konst, målning, musik, drama och berättelser når du också känslorna, inte bara intellektet. Det handlar inte om att göra konstnärer av eleverna, utan att stimulera båda hjärnhalvorna och få fantasin att blomma, säger Göran Kurtén.
– Som lärare strävar vi efter att möta barnet där det är, hjälpa det att må bra och hitta sin plats i tillvaron. Det är krävande med många barn i klassen, men det ges tid för det, säger Annika Kurtén.
Det som bland annat skiljer Steinerpedagogiken från grundskolan är till exempel att man på de lägre klasserna gör sina arbetsböcker själva. Man lär sig ofta att läsa och skriva utifrån en bild och har så kallad formteckning, med böjda och raka linjer som förbereder eleven att skriva.
– Dessutom har vi eurytmi, en medvetenhetsövning där man lär sig rytm, att gå i takt, ta hänsyn till de andra i rummet och göra svåra former, säger Göran.
Här och nu
– Vi börjar varje dag på samma sätt, med sånger, rytmer, klappar, lekar och flöjtspel. Det hjälper eleverna att bli närvarande i situationen och landa i sig själv. Samtidigt övar vi språket och gehöret. Jag spelar en trudelutt och eleverna spelar efter mig. Småningom hittar de på egna melodier som de andra får följa, säger Annika och tillägger att hon jobbar i längre sjok med en sak och inte hoppar från ett ämne till ett annat.
Man strävar efter att varje lärare följer sin klass fram till åk 7.
I Mikaelskolan får man sifferbetyg från och med åk 8 och skriftliga utlåtanden från åk 4, medan nybörjarnas föräldrar får ett skriftligt utlåtande och barnen en dikt som anknyter till dem själva.
Steinerskolorna har alltid hyllat handens färdigheter och varit skeptiskt inställda till teknik. En tid såg man till exempel med misstänksamhet på att barnen tittade på tv.
– Den rigorösa tiden är förbi och visst har vi datorer i Steinerskolorna i dag, säger Göran.
Annika är ändå fundersam till hur mycket teknik man skall släppa in i klassrummet.
– Om alla bara stirrar på sina skärmar uteblir människomötet. Barnen får ut mycket av sin energi när de försöker forma bokstäver med sina motsträviga vaxkritor. Det är också fascinerande att se hur mycket bilder som föds i huvudet på barnen när man berättar en saga för eleverna. Föds samma bilder via en skärm eller blir det tomt i huvudet? Folksagorna har en enorm kraft. Ibland kan man genom moraliska berättelser ta upp problem i klassen och ge dem en annan form som eleverna kan grunna på.
I Steinerskolorna börjar man läsa språk redan i ett tidigt skede, och resor på olika årskurser är viktiga.
Numera får Steinerskolorna statsstöd, men till exempel Mikaelskolan betalar själv för städning och underhåll.
– Eleverna betalar en avgift varje månad, men vi har också frielevsplatser och nedsatta avgifter. Det är viktigt att Steinerskolorna inte blir elitskolor, utan har barn från alla samhällsklasser, säger Göran Kurtén.
Steinerskolans läroplaner godkänns av Utbildningsstyreselen.
KONSTÄMNEN BETONAS
• Steinerskolan firar 60 år i Finland nästa år. Rudolf Steinerskolan i Helsingfors inledde firandet i går med premiär av elevföreställningen Fallet K. I kväll ordnas en galasoaré på skolan.
• Den första Steinerskolan upprättades i Stuttgart 1919. Eleverna var barn till arbetare på fabriken Waldorf Astoria. Därför används Waldorfskolor parallellt med Steinerskolor ibland. Till Finland kom den första Steinerskolan till Helsingfors 1955.
• Pedagogiken lägger lika stor vikt vid den tankemässiga, känslomässiga och viljemässiga utvecklingen hos barn, på ett sätt som motsvarar deras grundläggande inre situation och utveckling på varje åldersstadium. Man delar in mognaden i sju års cykler.
• Föräldraengagemanget i barnens skolgång är i allmänhet stort.