Ordförande Christina Gestrin inledde sessionen med att uttrycka Folktingets oro över att den svenska servicen försvagas när kommunernas inflytande minskar.
– Det behövs ett uttryckligt riksomfattande ansvar för att koordinera den svenskspråkiga social- och hälsovården för personer med särskilda behov som kräver ett brett befolkningsunderlag, till exempel mentalvård, missbrukarvård och handikappservice, sade Gestrin i sitt öppningsanförande.
Särskilt Socialdemokraternas och Vänsterförbundets ledamöter uttryckte sin oro över att ansvaret för den svenskspråkiga vården slussas över till den privata sektorn, och slog samtidigt ett slag för Kårkulla samkommun.
– Kårkulla är ett exempel på hur likriktning hotar att slå sönder finlandssvenskheten. Kårkulla bör få fortsätta som samkommun inom ramen för Åbolands social- och hälsovårdsområde, sade Folktingsledamot Ralf Friberg i Socialdemokraternas gruppanförande.
Styrelseledamot Kimmo Sasi (Saml) konstaterade att utvecklingen oundvikligen går mot större, tvåspråkiga enheter.
– Vi måste kämpa för att svenskan ska vara levande i dessa enheter. I det här sammanhanget är svenskundervisningen i skolorna mycket viktig, sade Sasi i Samlingspartiets anförande.
"Svenskan näringspolitisk fråga"
Om svenskans ställning överlag rådde delade meningar bland debattörerna. Riksdagens talman Eero Heinäluoma inledde den allmänpolitiska debatten med att konstatera att han ser optimistiskt på svenskans framtid i Finland.
– Den stora majoriteten av finländarna och beslutsfattarna är eniga om svenskans betydelse för landet, svarade Heinäluoma på frågan om vad han anser om hoten som riktas mot svenskan.
Centerns Peter Albäck valde att ifrågasätta den obligatoriska skolsvenskan i partiets gruppanförande.
– En överväldigande majoritet av finländarna är positiva till svenskan i Finland, men många är negativa till tvångssvenskan, konstaterade Albäck.
SFP varnar för att medborgarinitiativet för att slopa den obligatoriska skolsvenskan rimmar illa med Finlands ekonomiska intressen.
– Sverige är Finlands största exportland. Konkurrenskraften kräver att det finns kunskaper i svenska, och därför är svenskundervisningen en näringspolitisk fråga av rang. Det strider mot landets intressen att minska kunskaperna i svenska, sade vice styrelseledamoten Mats Nylund i SFP:s anförande.