Kan Tammerforsregionen visa vägen för andra stadsregioner som har svårt att enas om fusioner? En utredning föreslår att Tammerfors spjälkas upp och tillsammans med sina grannar bildar en regionstad och 12–13 servicekommuner. Carola Lithén (SFP), fullmäktigeordförande i Korsholm, är entusiastisk.
– Vi borde få utredningspersonerna att kasta sig över Tammerforsmodellen som första uppgift, säger hon.
En fusion mellan Vasa och omkringliggande Korsholm och andra kommuner i regionen har diskuterats i åratal, men Korsholm och övriga tvåspråkiga grannar har sagt nej.
Språkkonstellationerna har angetts som en orsak till motståndet. Vasa har finskspråkig majoritet, medan Korsholm, Vörå och Malax har svenskspråkig majoritet och Korsnäs är enspråkigt svenskt. Dessutom hör finskspråkiga Laihela och Storkyro till ekvationen.
Kan Tammerforsmodellen vara en lösning på språkfrågan i Vasaregionen?
– Den tanken dyker upp direkt, eftersom det är en sak som vi inte tycker har beaktats tillräckligt, säger Lithén.
Hon säger att Tammerforsmodellen också löser frågor kring närdemokrati och landsbygdstänkade.
– Egentligen svarar den på ganska stora delar av det vi sagt att man måste lyfta fram i en ny utredning.
Fullmäktigeordföranden i Korsnäs Jonas Lindholm gör också tummen upp.
– Jag har personligen talat för en modell som i Sverige där landskapet tar hand om de stora frågorna och primärkommunerna tar hand om byggnadslov och dagis, säger han.
"Kommundelar ska få makt"
Vasas stadsfullmäktigeordförande Joakim Strand (SFP) säger att Tammerforsmodellen är ett steg framåt från nuläget, men påminner om att Tammerforsregionen är tre gånger så stor som Vasaregionen.
– Tanken där är god. Nu är vi för få som håller i de stora strategiska frågorna, utbildning, näringslivsutveckling och sjukvård. Tammerforsmodellen lyfter upp de strategiska frågorna till regionnivå med direktvalt fullmäktige.
Han säger att man i Vasa har liknande tankar. Det ska finnas ett direktvalt fullmäktige i det nya Vasa som sköter om stora strategiska frågor, men det ska också bli makt kvar i de tidigare kommunerna. Lillkyro anslöt sig till Vasa i början av 2013 och har nu en områdesnämnd.
– Där önskar jag en aktivitet av politikerna att bygga upp nya, intressanta modeller för den lokala beslutanderätten, allt som rör dagvård och bygglov – inte ska det skötas från en centralort.
Föredrar du modellen med områdesnämnd?
– De här människorna måste själva komma med förslag. Om Kvevlax inte vill ha någon områdesnämnd så ska vi inte tvinga en sådan på dem. Det viktigaste är att få starka politiker från grannkommunerna att jobba med de strategiska frågorna. Om de sedan vill ha en områdesnämnd eller någon typ av medborgarråd är vi öppna för det, men vi vill inte pracka på det.
Språk inget problem
Strand ser inte språkfrågor som något problem eftersom andelen svenskspråkiga i det nya Vasa skulle vara cirka 40 procent.
– Vi har världens möjlighet att bygga starka svenskspråkiga strukturer som fortfarande håller om 50 år. Går vi ihop och är 40 000 svenskar – det är fler än i Helsingfors – är det en så pass stor kritisk massa att vi kan ordna enspråkig svensk service inom sådana områden där det inte tidigare varit möjligt. SFP kommer dessutom att ha ordförandeposten i alla stora nämnder. Om någon ska montera ner svenska så är det vi själva.
Fakta / Tammerforsmodellen
• Fusionsutredningen i Tammerforsregionen föreslår två alternativ: en stor fusion eller bildandet av en regionstad och servicekommuner.
• I den alternativa, populärare modellen bildar Tammerfors och grannkommunerna en stor regionstad med cirka 350 000 invånare och 12–13 servicekommuner med högst 50 000 invånare. Det innebär att Tammerfors spjälkas upp i mindre områden.
• Både regionstaden och servicekommunerna skulle ha direktvalt fullmäktige. Regionstaden ansvarar för de gemensamma frågorna och representerar staden utåt. Servicekommunerna ansvarar för närservicen.
• Utredningen tar inte ställning till vem som ska ha beskattningsrätt. När rapporten presenterades på tisdagen sade utredningspersonen Rauno Saari att det vore bättre om regionstaden fick beskattningsrätt.
• Rapporten (finskspråkig) finns på adressen http://www.tampere.fi/tampereinfo/seutuyhteistyo/seutuselvitys.html