Många är bestörta över beskedet (Hbl 24.1. och 25.1.) att Svenska kulturfonden under vissa villkor kan stöda arkitekturtävlingen för Guggenheim-museet med maximalt en halv miljon, alltså betala nästan en fjärdedel av tävlingen. Meriterade jurister ifrågasätter om fondens engagemang är förenligt med dess syfte att stöda det svenska och finlandssvensk kultur.
En halv miljon till arkitekturtävlingen måste ställas mot att Kulturfonden 2013 hade totalt 33 miljoner att dela ut. Kulturfonden stödde även den första Guggenheim-utredningen. Fonden bidrog också till Musikhuset, men det är trots allt en helt annan och mindre kontroversiell sak.
Det är i och för sig positivt att Kulturfonden vill bära ansvar för nationella kulturprojekt och det är riktigt tänkt att fonden inte enbart ska hålla sig inom en snäv finlandssvensk sfär. Kultur är gränsöverskridande och det är en viktig aspekt också, liksom att öppna för det nordiska.
Men motiveringarna övertygar inte då det gäller arkitekturtävlingen. Argumentet att projektet kan involvera finlandssvenskar kan användas för nästan vad som helst. Bestörtningen beror på att hela Guggenheim-projektet är så kontroversiellt, inte har drivits öppet och inte bryr sig om att beslutsfattarna sade nej redan en gång. Därför är det viktigt att kulturfonden satsar på öppenhet.
