Marcus Rantala, som också kandiderar i EU-valet, har lämnat in en motion om en nordisk skola inom det finska utbildningsväsendet i Helsingfors. I praktiken handlar det om en tvåspråkig grundskola med svenska och finska som undervisningsspråk.
– Många finskspråkig vill lära sig svenska, vi måste ta vara på intresset, säger Rantala.
Enligt Rantala har vi redan fungerande språkbadsskolor för elever i klass 1–6. Den nordiska skolan skulle enligt honom vara en logisk utveckling på dessa och gälla hela grundskolan.
Den nordiska skolan skulle följa samma modell som de övriga internationella skolorna i Helsingfors.
– Vi har tagit modell av hur organisationsmodellen för den franska och tyska skolan i Helsingfors fungerar, säger Rantala, som inte ännu vill ta ställning om den nordiska skolan ska vara privat eller statlig.
Rantala vill också att elever från hela huvudstadsregionen ska kunna gå i den nordiska skolan.
Varför väljer ni att kalla skolan nordisk och inte tvåspråkig?
– Den nordiska inriktningen bör vara central med möjlighet att läsa och fördjupa sig i de övriga nordiska språken och kulturen. Den nordiska dimensionen blir allt viktigare, det här tyder många företagsfusioner på, säger Rantala, som ser skolan som en möjlighet att stärka den nordiska samhörigheten och tvåspråkigheten i huvudstadsregionen.
Motionen samlade på onsdag ett brett understöd, 34 underskrifter där alla partier utom FKP var representerade.
Samlingspartiets Laura Rissanen tycker förslaget är fräscht.
– Jag har själv gått i Steinerskolan i Helsingfors, där den svenska och finska sidan delade fastighet. Det är ett bra exempel på en levande tvåspråkighet Det behövs åtgärder för att svenskan inte isoleras, säger Rissanen.
Veronika Honkasalo, ordförande för Vänsterns fullmäktigegrupp välkomnar också förslaget.
– Jag är finskspråkig och har gått i svenskspråkig skola i Sjundeå. En nordisk skola skulle vara ett bra sätt att motarbeta diskussionen om tvångssvenskan och den språkmur som nu finns, säger Honkasalo.
De grönas Emma Kari ger också förslaget grönt ljus.
– Det är viktigt att frågan utreds. De svenskspråkiga behöver egna rum för att kunna bevara en levande svenska, därför kunde en nordisk skola inom det finska utbildningsväsendet fungera.
Motionen går nu går nu vidare till utbildningsnämnden och därefter till stadsstyrelsen. Fullmäktige kan troligen ta ställning till ärendet i höst.