Sommaren 1948 fick familjen Schauman bråttom. Sonen B-G Schauman tryckte på i mammas mage och ville ut. Med båt och bil tog hon sig från sommarstället på Småholmen i Pernå skärgård till bb i Borgå. Hon hann fram i tid. B-G Schaumans ankomst till världen kom att känneteckna hans sätt att leva på – orten spelar inte så stor roll.
– Den enda fasta punkten är sommarstället, säger Schauman.
I de finlandssvenska tidningarnas enkät Mitt livs adresser har B-G Schauman följaktligen valt både Borgå och Jakobstad som sina födelseorter. Som nyfödd bodde han i Österbotten, där hans far jobbade på farfars far Wilhelm Schaumans pappersfabrik.
Sedan kom flyttrumban. Läsarna som svarat på enkäten har i snitt har bott på fyra orter under sitt liv. Schauman har bott på nio orter. Han har sett storstäderna Bryssels och Helsingfors hektiska tempo, inlandsorterna Nokias och Nyslotts finska omgivning och de mindre, svenskspråkiga kuststädernas idyll.
– Jag har aldrig haft sandlådevänner. Men i stället har jag lärt mig anpassa mig till nya kulturer och förstå att människor är annorlunda, säger Schauman.
Då du läser det här firar Schaumans familj jul i Vasa. Österbotten har åter blivit en knutpunkt för B-G, då en av sönerna har bosatt sig där.
– Det skulle inte alls kännas främmande att bo i Vasa.
Eller någon annanstans heller, för den delen.
– Jag rotar mig hastigt.
Samma livsstil har Päivi Östling. Efter sexton år i Åbo gick flyttlasset till Helsingfors. I dag jobbar hon som äldre forskare i prostatacancer vid Institutet för molekylärmedicin i Finland i Helsingfors.
Med mamma från Vörå och pappa från Torneå och flera flyttar i bagaget ligger också hennes rötter utspridda längs med Svenskfinlands marker. Lägg ännu till maken Micke Östlings hemort Stockholm, och du har en kulturkittel i miniatyr.
– Våra identiteter ligger på flera orter. Jag känner mig inte så fäst vid min "heimby", säger Östling och imiterar österbottnisk dialekt.
Hennes "heimby" var i barndomen både Vasa, Esbo och sedan Uleåborg. Där började hon i skola.
– Alla mina kompisar gick bara över gatan till finska skolan. Men jag tog bussen till centrum till svenska privatskolan, säger Östling.
B-G Schauman igen, han hade inte andra alternativ än att sätta sig bredvid sina finskspråkiga gelikar i pojklyceet i Nyslott. Lustigt nog satt hans blivande fru Liisa i parallellklassen. Begreppet "pojklyceum" hade mjukats upp en aning på den tiden.
Enkätsvaren tyder på att studier är den vanligaste orsaken till att vi flyttar. Ovanligt är inte heller att man flyttar på grund av familjen.
– Mina föräldrar gjorde valet för mig. Oftast var det fråga om nytt jobb för pappa men också en möjlighet att bo närmare släkten i norr eller Österbotten, säger Päivi Östling.
Flyttbilen styrde flera gånger mot en ny ort. Än var det Esbo och Uleåborg, än Vasa och Korsholm. Och om somrarna – Saudiarabien.
– Jag skulle inte vara den jag är nu om jag inte hade flyttat så många gånger, säger Östling.
Det som Östling och Schauman har gemensamt är studiestaden Åbo. Schauman studerade ekonomi vid Hanken, Östling biokemi vid Åbo Akademi.
– Kanske mitt rännande i barndomen medförde att jag stannade så länge i Åbo. Jag underskattar inte vikten av att kunna bo på en och samma ort, säger Östling.
– Det viktiga är ändå att ha en bra kontakt med familj och vänner samt ett intressant arbete, inte att bo på en viss plats.
Kaisa Kepsu-Lesceliusär kulturgeograf och ska doktorera på finlandssvenskarnas flyttmönster.
Hon menar att de sociala nätverken i hög grad påverkar hur svenskspråkiga i Finland flyttar. Via dem sprids information om olika orter, vilka som är attraktiva att flytta till och vilka som inte är det.
Möjligheten att verka på svenska är en viktig faktor för många. Speciellt i Österbotten flyttar man inom språkgränsen, medan i synnerhet tvåspråkiga familjer i södra Finland har börjat röra sig också utanför de mer svenska områdena.
Finlandssvenskarna platsidentitet är enligt henne mycket stark och ofta handlar det om en känsla för födelseorten.
– Då vi granskat returmigrationen från Sverige har det visat sig att många flyttar tillbaka till orten där man vuxit upp och inte den man flyttat från till Sverige.
Av de läsare som svarat på enkäten bor en femtedel på sin födelseort i dag.
En liten minoritet av de svarande i enkäten har flyttat mycket. Päivi Östling säger sig vara ganska osentimental när det kommer till orter. B-G Schauman är inne på samma spår.
– Du bygger hemmet kring dig själv oberoende av var du bor, säger Schauman.
Förutom sonsons son till industrimagnaten Wilhelm Schauman är B-G Schauman i rakt nedstigande led släkt till namnstarka profiler. Wilhelms bror Ossian Schauman grundade Folkhälsan och morfars far Georg Öhman profilerade Lovisa som badort på 1800-talet.
B-G Schauman firade tre år i Lovisa i höst.
– Jag har allt jag behöver här. Jag är en småstadsmänniska, säger Schauman.
Stannar du i Lovisa för gott?
– Jag har inga problem med att bo här resten av livet. Jag trivdes också väldigt bra i Strömfors. Men då får jag inte min hustru med mig. Det är för dött där tycker hon.
Päivi Östling har två år bakom sig i Helsingfors. Just två år är siffran som räknas i en flytt, enligt henne.
– Det tar ett år att hitta rutinerna i ditt nya hem, och ett år till att knyta de emotionella banden.