Det var lingvisten och språkvetaren, professor emerita Marketta Sundman vid Åbo universitet som fick uppdraget att sammanställa en rapport om problematiken kring tvåspråkiga skolor. Tankesmedjan Magma är utgivare och syftet är enligt utredningsansvarige Björn Sundell att analysera risker och fördelar utan att ta ställning till den omtvistade tvåspråkiga skolan.
- 290 000 finländare är registrerade som svenskspråkiga och det motsvarar 5,4 procent av hela befolkningen.
- Ingen är registrerad som tvåspråkig eftersom man inte kan göra det.
- 45 procent av de svenskspråkiga männen gifter sig med en finskspråkig kvinna, 35 procent av de svenskspråkiga kvinnorna med en finsk man.
- 65 procent av alla barn som föddes 2006–2011 i Helsingfors kom från tvåspråkiga familjer.
- Nästan hälften (47 procent) av de svenskspråkiga bor i en kommun där majoriteten är svenskspråkig.
– Tvåspråkighet belastar hjärnan på ett positivt sätt och tvåspråkighet är en resurs som också gör det lättare att lära sig flera språk. Tvåspråkighetens fördel är att man får tillgång till två kulturer, och det heter att tvåspråkiga löper mindre risk för demens. Man ska minnas att barn från tvåspråkiga familjer har stor betydelse för elevunderlaget i svenska skolor på finskdominerade orter, räknar Marketta Sundman upp och uttrycker sig på ledig felfri finlandssvenska trots sin helt finskspråkiga bakgrund.
Sundman sjunger alltså tvåspråkighetens lovsång, eller egentligen flerspråkighetens, för som hon konstaterar är människans kapacitet för språk snarast obegränsad.
Fördel för finskspråkiga
I rapporten granskar hon de tvåspråkiga skolornas inverkan på såväl finskspråkiga som svenskspråkiga elever. Hon utgår från tanken om att de två språkgrupperna jämte gruppen elever från tvåspråkiga hem är lika stora i den tvåspråkiga skolan och att undervisningen vid starten är till 90 procent svenskspråkig för att finskan är så dominerande i samhället. Senare går undervisningen i alla ämnen till hälften på finska, till hälften på svenska.
– För finskspråkiga elever innebär den tvåspråkiga skolan nästan bara fördelar. För de svenskspråkiga föreligger vissa risker. Elevunderlaget i de svenska skolorna minskar med skolnedläggningar som följd och det är möjligt att de tvåspråkiga skolorna lockar lärare från den svenska skolvärlden som redan har brist på behöriga lärare. Det finns dessutom risk för att den finlandssvenska identiteten förändras, säger Sundman samtidigt som hon menar att de tvåspråkiga skolorna på individnivå skulle har fler fördelar än nackdelar.
Sundman presenterade sin rapport i går och den kommenterades direkt av bland andra riksdagsledamot Christina Gestrin, SFP, som befarade att en tvåspråkig skola äventyrar den svagare gruppens identitet.
– Den svenska skolan är den enda platsen där svenskspråkiga barn kan känna sig jämlika, och argumentet i den allmänna språkdebatten om att tvåspråkiga skolor ökar kontaktytorna är inte relevant eftersom kontakterna aldrig varit så bra som i dag. Att alla finskspråkiga inte kommer i kontakt med den finlandssvenska vardagen beror på att vi inte är fler än drygt fem procent, sade Gestrin och poängterade att om man vill stärka svenskans ställning ska man satsa på svenskundervisning i finska skolor.