Huld med din maning – vad betyder det?

"Kom i din vita skrud, huld med din maning ..." Drömmar med vingesus, under oss sia ..."

Nej, åtminstone den här versionen av luciasången kan knappast sägas representera en modern och lättbegriplig svenska. Men när språkvetarna vid svenska avdelningen på Institutet för de inhemska språken får den framför sig är det ingen som ens höjer på ögonbrynen.

– Huld är ett gammalt ord för mild, och maning ... vänta lite.

Nina Martola söker blixtsnabbt upp den korrekta definitionen på Svenska Akademiens ordbok på nätet: "en känslobetonad vädjan".

– Lucia uppmanar oss milt att ta till oss julens budskap. "Under oss sia" har en besvärlig ordföljd men det handlar förstås om att lucia förutspår att vi kommer att få se underverk, säger hon och påpekar att språkvård oftast handlar om det hon precis gjorde: att veta var man ska söka efter information man behöver.

Intressantare är kanske att fundera på varför denna version av luciasången har ett så märkligt språk.

– I det här fallet handlar det mer om stil än om föråldrat språk. Texten är publicerad så sent som 1924. Författaren Sigrid Elmblad har med avsikt valt att ge texten en gammaldags, mystisk känsla och inte göra den helt transparent, säger Caroline Sandström.

Bred expertis

Precis som luciasången visar är det svårt att avgöra vad som är rätt eller fel när det gäller språk. Det är inte heller avsikten med språkspalten. De elva skribenterna företräder olika expertis – allt från namnvård till dialekter, ords härledning och språkvård – och de kommer alla att skriva utifrån sitt eget expertområde.

Också läsarna kommer att få ställa frågor till experterna. Alla frågor välkomnas men bara de som är av allmänt intresse besvaras i spalten.

Spalten kan behandla snart sagt vilka språkfrågor som helst, men språkliga pekpinnar vill skribenterna helst undvika. De poängterar att det sällan finns kategoriska regler som håller i alla väder.

– Många som ställer frågor om språk vill veta hur det heter. Men språket lever och utvecklas hela tiden, inte bara i tid utan också i rum. Det som fungerar i en kontext fungerar kanske inte i en annan. Därför kan det vara svårt att ge entydiga svar. Det är inte heller nödvändigtvis språkvårdens uppgift, säger Eivor Sommardahl.

Nina Martola fyller i:

– Språkvård riktar i första hand in sig på det offentliga språket, och då är språkvården en demokratifråga. Folk ska inte utsättas för ett så krångligt språk att de inte förstår budskapet. Människors privata språkbruk ligger egentligen utanför språkvårdens domän. Språkvården kan ge information, men det är alltid språkbrukaren som fattar de språkliga besluten, säger hon.

Finlandismer och dialekter

Vad gäller dialekter och finlandismer kommer språkexperterna inte heller att rada upp några förbud.

– En av den finlandssvenska språkvårdens uppgifter är att kartlägga och informera om vilka ord som är att betrakta som finlandismer. Liksom andra ord representerar olika finlandismer olika stilnivåer och passar i olika sammanhang. I en neutral och saklig stil är det ändå trovärdigast att undvika vardagliga finlandismer, säger Charlotta af Hällström-Reijonen.

Också dialekter kommer att behandlas i spalten. Skribenterna betonar att dialekter inte är vare sig sämre eller bättre än standardspråk, utan helt enkelt varieteter av ett språk. Ett standardspråk är i själva verket vanligen en tidigare dialekt som fått status som standardspråk.

Vad hände med luciasången då? Bäst att gå in och läsa om luciadagen på Språkrådets hemsida www.sprakradet.se, tipsar experterna. Där får man läsa om "Natten går tunga fjät", och bland annat lära sig att fjät betyder steg och att man förr förtröstansfullt sade "Gud förlåter aldrig de sina", när man menade att han aldrig skulle överge dem.