Eftertraktad museistatus glöms bort

– Inom stadens ledning och bland tjänstemän och förtroendevalda har man haft svårt att förstå vad det innebär att vi är ett landskapsmuseum. Då är det klart att det är komplicerat för vanliga invånare också, säger museichef Dan Lindholm. Dåvarande Ekenäs museum utnämndes till landskapsmuseum för västra Nyland enligt Undervisnings- och kulturministeriets beslut 1985. Till verksamhetsområdet hör sammanlagt åtta kommuner och städer; Hangö, Raseborg, Ingå, Sjundeå, Kyrkslätt, Lojo, Vichtis och Högfors. Västra Nylands landskapsmuseum verkar som stadsmuseum i staden Raseborg och som landskapsmuseum i västra Nyland.– Men vi är i första hand Raseborgs stads museum. Vi kunde lika gärna heta så, säger Lindholm.  Landskapsmuseet är en del av museets verksamhet men enligt Lindholm är det i praktiken svårt att skilja dem åt.– Fast det är meningen att två av oss, byggnadsforskaren och landskapsmuseiforskaren, ska jobba med regionala frågor och säkert helst skulle koncentrera sig på en sak åt gången, jobbar alla med allt. Alla har ställt upp som vakter på museicentret när det varit som mest bråttom. Förhöjda anslag För att man fungerar som landskapsmuseum får museet förhöjt statsbidrag. Museet får 47 procent av ett statsbidrag som räknas utgående från nio årsverken. För övriga museer är andelen 37 procent. I praktiken betalas med andra ord hälften av de anställdas lön med statliga pengar. Museets personalstyrka uppgår till 11 personer varav 8 heltidsanställda och 3 deltidsanställda. Årsverken motsvarar med andra ord den verkliga situationen, 9,5 årsverken, nästan helt. Det är inte lika överallt.– På många ställen har man statsbidrag för 12 personer fast man kanske är 20 personer i personalen, säger Lindholm. Mot denna bakgrund är personalnedskärningar inget vettigt alternativ.– Om vi skär i personalen går vi miste om årsverken och reda pengar. Det är ingen ekonomi i det, säger Lindholm. Det finns logiska förklaringar till att museets kostnader har ökat på sistone.– Man glömmer att vår verksamhet har vuxit. Vi har startat upp en ny avdelning från noll: Den permanenta Schjerfbeckutställningen. Det är dessutom en utställning som kräver dubbel bemanning.  Museet gjorde nedskärningar på mellan 10 och 15 procent redan 2011.– Vi har lyckats klara av sparkraven tidigare. Utan en flexibel och hårt jobbande personal skulle det vara svårt att bedriva vår verksamhet. Stämningen har varit bra trots allt. Men visst börjar gummibandet vara spänt. – Det är klart att alla ska vara med i spartalkot. Men vi är en liten enhet. För oss är 10 000 mycket pengar. För andra är det en droppe i havet, säger Lindholm.  Bra men inte nog Lindholm har ombetts utarbeta ett sparförslag. Han har lyckats skära i kostnaderna för 2014 med 50 000 euro.– Jag tycker det är ganska bra. Men det är bara hälften av de 100 000 euro, det vill säga 12 procent av vår nettobudget, som åtgärdsprogrammet kräver. Museichefens sparförslag berör i första hand utställningsverksamheten.– Det är de enda kostnaderna som inte är låsta. Därför är det därifrån man tar. Förståelse Dan Lindholm hoppas att det skulle finnas en allmän förståelse och uppskattning för landskapsmuseet.– Det fördes en hård politisk kamp på högsta nivå som slutligen avgjordes i Ekenäs fördel av dåvarande kultur- och vetenskapsminister Gustav Björkstrand. Det vore en prestigeförlust om vi gick miste om landskapsmuseet till någon annan ort, sannolikt Lojo. Det skulle vara väldigt olyckligt. Att vara landskapsmuseum ger mer än vad det kostar.