Åbo Akademi vill råda bot på bristen på svenskkunniga tjänstemän i Finland genom att dra igång en ny magisterutbildning i offentligt ledarskap.
Justitieministeriets språkdirektör välkomnar initiativet, men påpekar att det behövs långsiktiga åtgärder för att trygga servicen på svenska.– Orsakerna till de bristande svenskkunskaperna är många, och bottnar till exempel i språkundervisningen i skolorna. Vi kan konstatera att nivån på elevernas kunskaper i det andra inhemska språket åtminstone inte har blivit bättre på senare år, säger Johanna Suurpää på Justitieministeriets enhet för demokrati, språk och grundläggande rättigheter.
Markku Suksi, professor i offentlig rätt vid Åbo Akademi, säger att den nya magisterutbildningen är ÅA:s svar på myndigheternas uttalade behov av fler svensk- och tvåspråkiga tjänstemän.– Det är svårt att ta fram exakta siffror på hur många tjänstemän som saknar svenskkunskaper, men myndigheterna rapporterar om språkbristerna till övervakningsorganen som i sin tur anmärker på myndigheterna om saken, säger han.
Suksi tror att bristen delvis beror på den offentliga sektorns oförtjänta rykte som en klent betald bransch.– Det finns ett imageproblem, vilket gör att personer med tjänstemannakompetens söker sig till den privata sektorn, säger han.
Leder till sämre service
Enligt Suurpää är det bästa sättet att råda bot på problemen att se till att kommunerna planerar sin verksamhet så att svenskkunskaperna finns där de verkligen behövs. Dessutom behövs en allmän attitydförändring i förhållande till svenskan.– Gymnasieelever borde få information om vilken nytta de har av språkkunskaper i arbetslivet. Fjolårets beslut om att införa undervisning i det andra inhemska språket redan i sjätte klass var också en viktig åtgärd för att förbättra språkkunskaperna, säger hon.
Suksi påpekar att lagen förutsätter att tjänstemännen i svensk- eller tvåspråkiga kommuner ska ha kunskaper i svenska. Om kravet inte förverkligas i praktiken uppstår brister i servicen.– Personer i ledande ställning måste kunna sköta uppgifter på bägge språken. Även då tjänstemännen endast behöver ha tillfredsställande svenskkunskaper ska svenskan helst vara så stark att man verkligen kan arbeta på svenska, säger han.
Språkkunskaper ska finnas där de behövs
Kommunen är grundenheten för den språkliga indelningen. Enligt språklagen är kommunerna en- eller tvåspråkiga, utgående från uppgifterna i befolkningsdatasystemet.
Myndigheterna ska kunna ge betjäning på svenska förutom i enspråkigt svenska kommuner även i tvåspråkiga kommuner, där minoriteten utgör minst åtta procent eller minst 3 000 personer.
Språklagen definierar även statliga myndigheter som en- eller tvåspråkiga. De statliga centralförvaltningsmyndigheterna, som ministerierna, är alltid tvåspråkiga. Däremot är deras lokal- och regionalförvaltningsenheter enspråkiga om deras ämbetsdistrikt enbart omfattar kommuner med samma språk.
Lagen angående språkkunskaperna som fordras av statstjänstemän förnyades 2004. Enligt den ska myndigheterna beakta vilka språkkunskaper arbetsuppgifterna faktiskt kräver när de anställer personal.