Ungdomar som står för servicen i butiker och kaféer i dag är gladare och öppnare än förr. Den förändring i samhället som det återspeglar tror Dan Johansson att skolan aktivt har bidragit till.
Och att Raseborgs stad nu överväger att i alla sina grundskolor inleda undervisningen i det andra inhemska språket genast i årskurs ett, tycker han är en ypperlig idé.
Betalar inte
Men när staten skär ner, förväntas i stället kommunerna betala, vet Dan Johansson av erfarenhet.
– Det gör kommunerna inte. Och skolan är en av de minst skyddade kommunala verksamheterna. Kommunerna styr timfördelningen, beslutar om gruppstorlekar, skolstängningar, skolskjutsar, kvaliteten på skolmaten...
Elitskolor?
– Skolan är illa ute. Det förstår inte folk i dag. Men i förlängningen, när de vaknar till finns där föräldrar som funderar på andra alternativ. Det är en farlig utveckling. Ska vi ha elitskolor? Likvärdig undervisning, oavsett var man bor och vilken socioekonomisk bakgrund man har, har varit grundskolans starka kort.
Serviceinrättning
– I det allt mera individualiserade samhället, uppfattas skolan inte mera som en samhällsinstitution som man ska gå genom för att bli medborgare, utan mera som en serviceinrättning. Barn och föräldrar uppfattar sig som kunder. Får de inte det som de vill ha, är de missnöjda. Lärarna utvärderas av dem, det sätter press på lärarna.
Dokumentationshysteri
– Från andra sidan sätter myndigheterna press på lärarna. Allt ska dokumenteras, dokumenteringshysterin har gjort att det som inte är dokumenterat inte har funnits. Men lärarna måste kunna ha en viss pedagogisk frihet. När allt ska kunna mätas blir det besvärligt också eftersom "det lätt mätbara blir viktigt för att det viktiga inte är lätt mätbart".
Aningslöshet
– Ibland annat Österbotten är man missnöjd med att barn inte lär sig finska, och talar om tvåspråkiga lösningar. Det är aningslöst och farligt. Finska är ett av de viktigaste ämnena i den svenskspråkiga skolan. Öppnar man den helt och hållet, tar in väldigt mycket finsktalande elever, lär sig barnen antagligen inte någotdera språket nämnvärt mycket bättre. Men den svenska delen minskar i omfång - fastän den behövs, också för alla enspråkigt svenska. Svenskspråkiga barn ska ha lika rätt till svenskspråkig skola som finskspråkiga elever i till exempel Kuopio har till finskspråkig skola.
Falnade fort
– Fritiof Sahlströms undersökning vid Vaasan lukios och Vasa gymnasiums gemensamma campus om hur man talar svenska och vem som frivilligt väljer språk, visar att det intresse för svenska som i början fanns bland de finskspråkiga har falnat.
Chans att utveckla
– Samlokalisering av en svensk- och en finskspråkig skola är inte så farligt, om man har en bra tanke med det och inte bara låter ekonomin styra. Samarbete ska man inte sky, samlokalisering kan förverkligas om de finska och svenska lärarna var för sig ges möjlighet att utveckla sin skola.