
De orden kommer från Leila Mattfolk som tar över ansvaret för namnsdagslängden efter professor emerita Marianne Blomqvist.
– Marianne Blomqvist är en guru på personnamn och det är lite skrämmande att ta över efter henne. Jag har en hel del att lära mig. Hon har erfarenhet som inte står nedskriven någonstans, säger Leila Mattfolk med stor ödmjukhet.
Den är sannolikt överflödig, men förståelig.
Blomqvist har vakat över namnsdagarna i kalendern och vilka namn som kommer in den i mer än tjugo år.
Det är ingen lättvindig uppgift. Det här är folkbildning, traditioner och historia som vävs in i nutid.
Leila Mattfolk, född i Närpes och namnvårdare på svenska avdelningen vid Institutet för de inhemska språken i Helsingfors, axlar nu ansvaret.
Att fira namnsdag är nästan unikt för Finland och Sverige
– Namn kan vara trendiga, men namn ska också upprätthålla traditioner och följa rättskrivningsnormer. De får inte vara lagstridiga. De svenska namnsdagarna har sitt ursprung i den katolska kyrkans helgonkalender, en lista på dagar som firades till minnet av martyrer eller helgon.
Bland vanligt folk på landsbygden blev namnsfirande allmänt ungefär hundra år senare.
Fick namn från en saga
Hennes eget namn, Leila, är ett persiskt namn som betyder natt.
– Men det visste inte mor och far när de i bilen på vägen till dopet bestämde sig för namnet.
Som barn var hon inte helt överens med det.
– Det var ju ett ovanligt namn i svenska kretsar. Och det var inte roligt under skoltiden.
Leila Mattfolk tycker att kan vara bra att tänka två gånger när man ger namn till sina barn.
– Det är viktigt att tänka på vilka associationer namnet ger, så att de inte riskerar att bli mobbade men också hur det skrivs så att de inte behöver bokstavera sitt namn varje gång.
Trender mest spännande
Namnen tenderar att återkomma vart 80–100 år, berättar Mattfolk.
– Min mormor tyckte att hennes barnbarnsbarn Elias och Isak fick fula namn, men det var ju namn som varit populära i hennes egen generation och hon kunde inte koppla dem till små barn.
Själv gav Leila Mattfolk och hennes man sin dotter namnet Hedda.
– Det var ett namn som vi båda tyckte om. Men det var inget lätt beslut, medger hon.
Samhällsställning påverkar namnval
Enligt en svensk avhandling skulle socioekonomisk ställning påverka valet av namn. Lägre socioekonomisk ställning korrelerar med ovanliga, påhittade och unika namn.
Krusidullnamn kallar Leila Mattfolk dem.
Leila Mattfolk sitter också i Justitieministeriets nämnd för personnamn. Ibland skickar magistraten in namn som upplevs som är gränsfall.
– Vi ger rekommendationer beträffande namn, men makt att bestämma har vi inte, säger Leila Mattfolk.
LEILA MATTFOLK
• Född i Närpes 1968. Bosatt i Sibbo.
• Jobbar som namnvårdare på svenska avdelningen vid Institutet för de inhemska språken i Helsingfors.
• Filosofie doktor 2011. Doktorsavhandlingen heter Finlandssvenska attityder till och åsikter om modern språkpåverkan.