Stora reformer, och stora besparingar drabbar speciellt andra stadiets utbildning under de närmaste åren.
För gymnasieutbildningen kommer gränsen troligen att dras vid minst 500 studerande per anordnare, för yrkesutbildningen vid 2 000 studerande.
– Det kan ännu ske förändringar, kanske speciellt när det gäller den svenska utbildningen, säger Mikaela Nylander. Men vi har inga garantier eller löften om att vi får specialbehandling.
Nylander är svenska riksdagsgruppens ordförande och medlem bland annat i kulturutskottet.
Andra stadiets utbildning ska spara, liksom alla andra sektorer i samhället. Totalt räknar man med besparingar på 260 miljoner euro för hela andra stadiet 2017 då de nya finansieringsgrunderna träder i kraft.
– En del är helt logiskt, säger Nylander. Utbildningsanordnarna ska inte mera få fulla statsstöd för studerande som redan har en examen och jobbar för en examen till. Staten stöder bara verklig undervisning.
– Men utbildarna kan därutöver räkna med nedskärningar på ungefär tio procent på enhetsprisen, och det kommer att kännas.
Färre gymnasier
På statligt håll räknar man med att utbildningsanordnarna ska bli färre. Antalet gymnasieanordnare minskar med ungefär en tredjedel och yrkesutbildarna ännu mer.
Också den fria bildningen kommer att få mindre pengar, nedskurna statsandelar.
– Avsikten är att trygga den regionala tillgången på utbildning, säger Nylander. Inom regionen måste man diskutera och kompromissa och komma överens om hur man sköter det praktiska. Som vilken kommun som får vara gymnasieupprätthållare till exempel.
I dag finns det svenska kommunala gymnasier i Sibbo, Borgå och Lovisa. Så kan det inte se ut i framtiden. Själva husen kan stå kvar och undervisning ges, men det kan bara finns en enda kommunal anordnare.
Reformerna inleds snart och i höst kommer ministeriet att redogöra närmare för kriterierna. Den nuvarande regeringens tid löper snart ut, men Nylander tror inte att följande regering har mer pengar.
– Där finns förstås ett osäkerhetsmoment, men det som är helt klart är att utbildningsanordnarna ska ansöka om nya tillstånd hösten 2015 och före det måste regionerna ha klart för sig hur man vill ha det.
Det blir förändringar
I Östnyland har det länge varit låsta positioner när det gäller kommunerna och andra stadiet. Mikaela Nylander hoppas att man nu kan ta time-out och lugna ner stämningarna inför hösten då det krävs nya tag.
– Förändringar blir det. Nu gäller det inte mer vad vi vill eller inte vill, vi blir tvungna. Det är synd att man inte har fått till stånd ett kompromissbeslut tidigare, vi skulle ha behövt campus inför förhandlingarna. Jag är orolig för andra stadiet.
I en del fall har Borgå i de tidigare förhandlingarna hållit alltför hårdnackat på stadens egna fördelar och vägrat kompromissa, det anser också Nylander.
– Den som är stor och stark måste också vara ödmjuk och snäll.
– Men ibland har Borgå haft helt rätt i sin ståndpunkt och ändå fått bära hundhuvudet.
Nylander anser att det inte är logiskt att Borgå själv håller avstånd till Helsingfors och metropolen med motiveringen att de annars tar över all makt, samtidigt som Borgå vill behålla makten i Östnyland för sig själv.
Kompromisser
– I Borgå måste man kunna godkänna också sådana förslag som inte helt passar den egna agendan och de egna målen. I utbildningsfrågorna måste vi söka bästa möjliga kompromiss för alla parter.
– Utbildningen är så viktig för vårt område. Det finns ingenting lika strategiskt och betydelsefullt för regionen. Nu måste vi hitta varandra och jobba tillsammans för att trygga god utbildning.
Det kommer att krävas nytänkande.
– Och det blir ingen lätt process, säger Nylander. Det kommer att krävas en viss mognadsprocess hos oss alla, och därför skulle det vara bra att redan nu bereda sig för framtiden.
– Vi måste se fördomsfritt på olika alternativ. Den regionala helheten måste beaktas och det gäller för alla att höja blicken och inte bara se till den egna kommunens fördel.