Så fast man suttit tolv år på skolbänken i en svensk skola kan modersmålsprovet i studentexamen bli en riktig stötesten. I bedömningskriterierna för de lägsta poängnivåerna står det till exempel att elevens text är obegriplig och att den innehåller allvarliga fel på olika språkliga nivåer. Det är minsann en utmaning att hjälpa en elev med sådana luckor i skolspråket att få sin vita mössa.
Helsingfors universitets förslag om att minska bristen på behöriga lärare i huvudstadsregionen genom en tvåspråkig klasslärarutbildning med fokus på flerspråkiga miljöer låter alltså i princip som en god idé.
Samtidigt gör ju pedagogiska fakulteten vid Åbo Akademi i Vasa sitt bästa för att ge lärarna verktyg att undervisa språkligt sett heterogena elevgrupper. Både vid ÅA och HU bedrivs viktig forskning kring tvåspråkighet i våra skolor och det är synd att lärarutbildningarna alltid tycks befinna sig i en konkurrenssituation när man i stället kunde samarbeta mera.
Men om en tvåspråkig klasslärarutbildning vid HU blir verklighet hoppas jag att man funderar noggrant på både rekryteringen av studerande och utbildningens uppbyggnad. Sannolikt skulle majoriteten av dem som söker till utbildningen själva vara tvåspråkiga och välbekanta med den språkliga verkligheten i huvudstadsregionen.
Samtidigt ska vi minnas att det handlar om att utbilda klasslärare för den svenskspråkiga skolan. Och mer än någonsin förut behöver den lärare som är goda språkliga förebilder och inte själva har en svajande språkkänsla.
PF kräver att sökande till klasslärarutbildningen som har studentvitsordet cum laude approbatur eller lägre i modersmålet klarar ett språkprov. Jag hoppas att HU har tänkt ställa minst lika höga krav.
Också den tänkta utbildningens tvåspråkighet väcker frågor. Säkert kan studerandena ta till sig pedagogisk teori på både finska och svenska. Men samtidigt skulle det vara intressant att veta hur mycket av den mångfasetterade klasslärarutbildningen som HU har tänkt erbjuda på svenska. Också i årskurserna 1-6 måste läraren behärska termer och begrepp i allt från gymnastik och textilslöjd till religion och matematik.
Studietiden är dessutom viktig för den ungas egen språkutveckling. Många blivande lärare från södra Finland som flyttat till Vasa har dragit stor nytta av att studera på svenska i en mycket svenskspråkig miljö. Det hoppas jag att åtminstone en del av de unga nylänningar och åbolänningar som drömmer om att bli lärare tänker på, om den nya utbildningen i Helsingfors blir av.