Lärarna frustrerade på ökat pappersarbete

 – Stödundervisningen har alltid funnits men dokumentationsbiten är ny. Nu ska precis allt vi gör skrivas ner och dokumenteras. Klasslärare Carina Stenbacka undervisar treor i Generalshagens skola och håller med om att det relativt nya trestegsstödet (se faktaruta) innebär mer arbete för lärarna. Den största delen av lärarnas arbetstid går givetvis till undervisning och förberedelser för kommande lektioner. Ser man på lärarnas veckoschema har de tre timmar tid för att sköta möten och övrigt arbete. Under de här tre timmarna ska lärarna också hinna sköta byråkratin kring trestegsstödet och det säger sig självt att tiden inte räcker till. Huruvida trestegsstödet innebär mer arbete och mer stress förklarar Stenbacka att det är så mycket som nu för tiden ligger på skolornas ansvar att en egentlig syndabock kan vara svår att ta fram. Hon poängterar gärna det positiva som lagändringen fört med sig.– Vi har färdiga modeller att utgå ifrån, och det är bra. Dokumentationen gör också att följande lärare vet hurdan stödundervisning eleven fått tidigare. Lärararbetet under lupp Frågan om lärarnas ökade arbetsmängd har aktualiserats tack vare en färsk undersökning från Undervisningssektorns Fackorganisation OAJ. Facket har med hjälp av en lärarenkät utvärderat hur ändringen av skollagen fungerar i praktiken. Trestegsstödet infördes 2010 tack vare en ändring i lagen om den grundläggande utbildningen. I utredningen framkommer det att nästan hälften av de svenskspråkiga lärarna upplever att arbetsbilden har förändrats mycket eller synnerligen mycket under de två senaste åren. Dan Johansson, ordförande för Finlands Svenska Lärarförbund FSL, oroar sig för resultaten.– Vi blir dagligen kontaktade av bekymrade lärare. Det har ett hektiskt men tillika ett viktigt arbete. Men när en lärare tröttnar är det farligt för alla. I slutändan är det alltid eleven som lider. Enligt Johansson har lärarnas arbetsmängd ökat. Eleverna får fortfarande samma mängd undervisning som tidigare men lärarna tvingas sätta ner en stor del av arbetstiden på möten och dokumentering. Det känns varken kostnadseffektivt eller vettigt.– Allting ska skrivas ner, säger Johansson. Byråkratin frustrerar lärarna. Men allt är inte negativt. I undersökningen framkommer det också att många lärare anser att samarbetet mellan hem och skola har ökat, likaså samarbetet lärarna emellan. Bra att arbetet  dokumenteras När det gäller fortsättningen hoppas Johansson att kommunerna i framtiden inte fördelar pengarna för specialundervisningen på samma sätt som de gjort hittills.– Nu ser vi att resursfördelningen i kommunerna inte följer de krav som lagen ställer. Skolorna och lärarna har helt enkelt inte råd att ge eleverna det stöd lagen ger dem rätt till. Det betyder att kommunerna urholkar lagen på bekostnad av elevernas skolgång. Det är minst lika viktigt att se till att undervisningsgrupperna inte blir för stora, speciellt då dagens lärare redan upplever att deras tid inte räcker till.– I de svenska skolorna tycker lärarna att rektorerna vet hur lärarna har det ställt. Där har vi en styrka med små skolor. Både bildningsdirektör Thomas Grönholm och utbildningsdirektör Timo Tenhunen förklarar att trestegsstödet går ut på att de elever som behöver stöd ska få det. Själva uppgiften är densamma som tidigare men själva ändringen gäller att allt arbete noga ska bokföras. Tenhunen förstår att nya system kan kännas knepiga och att det tar tid innan man kommer in i nya arbetsrutiner. Tenhunen håller med läraren Carina Stenbackas om att dokumenteringen förenklar arbetet då informationen går vidare till följande lärare.– Jag håller med facket om att lagändringen ställer mer krav på lärarna. Men jag tror inte att lärarna däckas av arbetsbördan.– Min uppfattning är att vi har det ganska bra ställt i Lovisa. Vi har arrangerat mycket utbildning i frågan. Petra Paakkanen, rektor vid Generalshagens skola, förklarar att det fanns en viss oro bland lärarkåren då trestegsstödet togs i bruk. Arbetsmängden har ökat till viss del men även hon ser det positiva med att allt dokumenteras noggrant.– Förändringar kräver sin tid innan man hittar det optimala arbetssättet. Trestegsstödet– Infördes 2010 tack vare en ändring i lagen om den grundläggande utbildningen och är ett system som ska ge varje elev det stöd i undervisningen som hen behöver.– Allmänt stöd - Eleven får stödundervisning med mindre problem, till exempel att lära sig klockan. Även elever som varit frånvarande på grund av sjukdom får allmänt stöd.– Intensifierat stöd - När det allmänna stödet inte räcker till gör man en bedömning av stödbehovet som går till skolan elevvårdsgrupp. Man gör upp en plan för elevens lärande och planerar intensifierat stöd för en viss tid. Sedan görs en ny bedömning.– Särskilt stöd - När det intensifierade stödet inte räcker till gör man en pedagogisk utredning som elevvårdsgruppen skickar till utbildningschefen. Han tar beslut om det behövs särskilt stöd. Vårdnadshavare får överklaga beslutet. Man gör upp en individuell läroplan för eleven. Det sista alternativet är att eleven överförs till specialskola.