Trafikbruset är intensivt där Ring III och Tusbyleden möts. På en sida av den planskilda korsningen tornar nybygget hotell- och badinrättningen Flamingo upp sig, på en annan finns 1400-talskyrkan S:t Lars och Finlands äldsta skolbyggnad som fortfarande används för det syftet.
Kulturlandskapet kring kyrkan kan ses som stadens hjärta, men var själva centrum finns är kanske mindre klart – trots att Dickursby sju kilometer bort förnyas för att mer och mer få karaktären av administrativ kärna.
Vanda har gamla anor men den bara fyrtio år gamla staden är utspridd, kanske till och med splittrad.
Det är kanske just därför som Vanda får den klart sämsta placeringen i enkäten Mitt livs adresser, som Hbl, Svensk presstjänst och de andra finlandssvenska dagstidningarna gjort.
Bara 16 procent av dem som någon gång har bott eller fortfarande bor i Vanda ger staden sitt högsta betyg, då man ser till de orter som får minst tjugo omnämnanden. Av de som bor i Vanda i dag uppger över hälften att de har sitt hjärta någon annanstans.
Vanda som uppväxtort får lite mer smickrande resultat. Sjuttio procent av de som har vuxit upp i Vanda har gett staden sitt högsta betyg.
Aktiva på svenska
Vi möter Vandaborna SonjaGummerus och ErlandEklund för att reflektera över Vandas skrala placering. I enkäten har de bedömt sin hemort rätt olika. Hennes betyg är fyra hjärtan på skalan ett till fem, medan hans är bara två.
Gummerus är 49 år, arbetar som ekonomichef och flyttade till Vanda då hon var 28. Eklund är nyligen pensionerad professor i samhällsvetenskap och kom till Vanda som 37-åring. Gemensamt för dem är att Vanda är stället där deras barn vuxit upp.
– Jag har inte upplevt några större olägenheter. Jag har känt för att engagera mig och är aktiv i många föreningar. Det finns en gemenskap här som är svår att hitta någon annanstans. Vi är så få att det blir ett fungerande nätverk, säger Sonja Gummerus.
Med vi avser hon de svenskspråkiga Vandaborna som utgör 2,8 procent av befolkningen. Men just att de är bara 6 000 kan också ses som en nackdel, menar Erland Eklund. Utöver skolor, daghem och föreningsverksamhet på svenska är Vanda i hög grad finskspråkigt.
– Vanda är inte det första stället finlandssvenskar flyttar till, säger han.
Också Erland Eklund engagerade sig lokalt tack vare barnen och grundade till exempel en barnkulturförening på svenska. Men när den yrkesaktiva tiden av livet är över har han tvingats inse:
– Jag har inget emot Vanda, men orten betyder helt enkelt inte så mycket för mig. Nu tänker jag att det kanske inte är här jag vill bli begraven.
Lokal identitet känner han snarast för stadsdelen han bor i, Matar.
Medierna överdriver
Sonja Gummerus medger att Vandas image inte är den allra bästa. Delvis är det självförvållat när det till exempel handlar om fifflande beslutsfattare. Enligt henne har medierna ändå en tendens att lyfta fram uttryckligen det negativa, som knivhuggningar och oroliga bostadsområden.
– Men Vanda varierar väldigt mycket beroende på var man rör sig.
Hon själv uppskattar i synnerhet att naturen är nära.
Kvadratmeterpriserna är lägre i Vanda än i Helsingfors eller Esbo och det har enligt Gummerus lett till en viss socioekonomisk profil som också påverkar Vandabilden. Fast både hon och Eklund ser de billigare priserna som också något positivt.
– För samma pris kan du köpa en dubbelt så stor tomt som i Esbo. Bostäder till rimligt pris är något som huvudstadsregionen behöver, säger Eklund.
Han och Gummerus är inflyttare i Vanda, precis som väldigt många andra eftersom bara en fjärdedel av invånarna är födda i staden. Också det gör att många inte känner så starkt för sin kommun, menar Eklund.
Han själv uppfattar mer att han bor i huvudstadsregionen och styr ofta till Helsingfors för ett rikligare kulturutbud och kurser på svenska.
– Dessutom kan det vara enklare att ta sig in till Helsingfors centrum än att röra sig mellan östra och västra Vanda.
Vandas ekonomi är trängd och sparpaketet som nyligen har lanserats är tufft. Det oroar Sonja Gummerus.
– Vanda var på god väg att utvecklas. Nu förstör besparingarna mycket av det som har byggts upp.
Då man ser till den aktuella metropoldiskussionen menar Erland Eklund att en sammanslagning av grannkommunerna Vanda och Helsingfors skulle vara naturlig och bra. I många fall är kommungränserna konstgjorda, säger han. Och han får faktiskt stöd av Sonja Gummerus – de fyra hjärtan hon gett hemorten till trots.