260 miljoner euro ska sparas in från gymnasier och yrkesskolor enligt regeringens strukturpaket. Besparingen är den näst största i paketet efter nedskärningar i äldrevården.
I praktiken betyder besparingarna att en del skolor läggs ner, säger kanslichef Anita Lehikoinen vid Undervisnings- och kulturministeriet. Hon betonar att det inte finns någon lista på skolor som ska tas bort.
Vilka skolor som får fortsatt undervisningstillstånd klarnar först under 2016.
– Utgångspunkten är att vi ska titta på var det finns ett stort utbud, många relativt små gymnasier på ett litet område. I områden där det bor många kan vi titta på skolnätet över kommungränserna.
- Nätet av gymnasier och yrkesskolor ska koncentreras, vilket i praktiken betyder att en del skolor läggs ner. Samtidigt skriver regeringen att tillgängligheten till utbildning ska tryggas regionalt.
- Dessutom ändras finansieringen så att skolor i framtiden får betalt per examina eller kompetenspoäng, inte per antalet elever.
- Tillsammans ska dessa åtgärder spara in 195 miljoner euro.
- Man ska sluta med offentlig finansiering av studier på andra stadiet som inte leder till examina. Besparingen väntas bli 65 miljoner euro.
- Förändringarna gäller från början av 2017. Vilka skolor som läggs ner klarnar under år 2016.
Betyder det att skolor läggs ner i huvudstadsregionen?
– Jag vill betona att inga beslut är fattade, så att man inte börjar spekulera om nedläggningslistor. Men i södra Finland har vi ett anmärkningsvärt tätt gymnasienät.
Enligt Lehikoinen ska man ta speciell hänsyn till det svenska språket så att tillgången till svenskspråkig utbildning inte hotas.
Betyder det att en svensk skola inte läggs ner lika lätt som en motsvarande finsk skola?
– Frågan är för detaljerad i det här skedet. Men den ledande idén är att ta hänsyn till båda språkgrupperna och deras behov.
Ödesfråga för finlandssvenskar
För två år sedan utredde Corinna Tammenmaa hur svenskspråkiga gymnasier ska klara sig i framtiden.
– Redan då visste vi att det kommer att bli besparingar, men det helhetsekonomiska läget har blivit ännu sämre än vad vi trodde.
Tammenmaa säger att det finns vissa små skolor i Österbotten som eventuellt skulle kunna slås ihop. I det stora hela är det svenska gymnasienätet ändå glest och det är svårt att se vilka skolor som skulle kunna tas bort.
I stället förespråkar Tammenmaa regiongymnasier. Gymnasier och yrkesskolor skulle organiseras till gemensamma enheter, där till exempel administration och marknadsföring kunde skötas centralt.
Hon är rädd för att kommuner inte inser hur allvarligt läget är och sedan tvingas till att drastiskt lägga ner en skola när ekonomin inte längre går ihop. Utbildning är en framtidsfråga för finlandssvenskarna.
– Om vi börjar sacka efter blir vi som minoriteterna i de flesta länder, svaga och marginaliserade med lägre utbildningsnivå än majoriteten. Det är en helt verklig risk.
Rektorer inte oroliga
Johanna Blomstedt, rektor för Helsinge gymnasium, säger att hon inte är orolig trots att hennes skola hör till huvudstadsregionens minsta.
– Vi är den enda svenska skolan i Vanda och har många långväga elever från Tusby och andra ställen.
Jan Lindh, rektor för Lovisa gymnasium, hoppas att besparingarna kan uppnås med ganska små förändringar.
– Jag darrar inte på manschetten ännu.
Hangö gymnasiums rektor Eija Rosvall har uppfattningen att man inte drar bort gymnasier från orter som inte har annan andra stadiets utbildning på svenska. Hangö har ingen svensk yrkesskola.
Samtidigt som gymnasienätet blir glesare vill regeringen höja läropliktsåldern till 17 år. Om det innebär att alla 16-åringar skulle få gratis skolböcker och -transport är ännu inte klart. Finansministeriet uppskattar att en höjning av läropliktsåldern skulle kosta 24–37 miljoner euro per år.