Antingen finns det för få lärare på arbetsmarknaden eller så söker sig lärarna inte till de orter där de behövs.
Det här säger Satya Brink från Kanada, doktor och internationell utbildningsexpert, som tillsammans med forskare från Pedagogiska forskningsinstitutet vid Jyväskylä universitet har undersökt hur man ska få upp resultaten i de svenska skolorna till samma nivå som de finska.
Brink föreslår ett riktat stöd till de svenskspråkiga skolorna som en lösning.
– Tilläggsfinansieringen skulle inriktas på de områden där de svaga Pisa-resultatens andel är stor. Toppstyrning är inte en lösning, i stället bör kommunerna uppmuntras att ställa upp mål för sig själva och hitta individuella åtgärder, säger Brink.
Pojkarna måste uppmuntras
Den svaga läsförmågan bland pojkar är ett problem både i finska och svenska skolor. Pisa-undersökningen 2009 visar att finländska pojkars läsförmåga ligger cirka ett och ett halvt skolår efter flickornas, vilket var den största skillnaden i OECD-länderna. Därför bör både skolor och föräldrar arbeta för att öka läsglädjen bland pojkar.
– I både de finsk- och de svenskspråkiga skolorna är ämnesläroplanerna en faktor som komplicerar möjligheterna att satsa på läsuppmuntran. Pojkarna kan uppmuntras till läsning till exempel genom att man erbjuder dem intressanta böcker och elektroniska texter, säger Brink.
Enligt OECD kunde 64 procent av skillnaden i läsförståelsen mellan pojkar och flickor överbryggas om man skulle få pojkarna att läsa lika mycket som flickorna.