För vilken ort bultar ditt hjärta?

Enligt minoritetsforskare Kjell Herberts vid Åbo Akademi i Vasa har finlandssvenskarna ofta starka band till hemkommunen också efter många år på en ny ort. Trots att många unga flyttar bort för att studera söker sig allt fler tillbaka till hemkommunen.
– Många unga flyttar utomlands för att samla erfarenheter och studera men förvånansvärt många kommer också tillbaka. Det här kan tolkas som att Svenskfinland är en attraktiv miljö att bo i, säger Herberts.

Rörligheten är störst bland unga vuxna. Inom landet sker flyttningen framför allt till och från studieorterna Helsingfors, Vasa och Åbo. Ny statistik visar ändå att man inte blir kvar på studieorten utan ofta flyttar tillbaka hem.
– Under flera generationer var dragningen till studieorterna Helsingfors och Åbo mycket stark. Nu har etablerandet av högskolorna i Vasa och Jakobstad och det goda sysselsättningsläget i svenska Österbotten stoppat den ensidiga utflyttningen från Österbotten, säger Herberts.


Stark lokal identitet

När finlandssvenskar flyttar till en ny ort blir de svenska mötesplatserna såsom föreningar och församlingar mycket viktiga. Ofta har finlandssvenskarna redan före flytten bra koll på de svenska institutionerna på den nya orten.
– Det är typiskt för minoriteter att söka upp de institutioner som skapar en hemkänsla. Om man till exempel har varit med i en kör eller en Marthaförening i sin hemkommun söker man sig ofta till motsvarande förening på den nya orten. Finskspråkiga är överlag inte lika beroende av de här identitetsförstärkande elementen, säger Herberts.

Är man mer benägen att identifiera sig med sin hemkommun i vissa regioner än i andra?
– Tidigare har man ofta utgått från att man har en starkare förankring till sin hemort om man kommer från landsbygden, men i dag kan man också vara mycket fäst vid till exempel den stadsdel där man är uppvuxen.

De lokala dagstidningarna har också haft en viktig roll som identitetsupprätthållare för finlandssvenskarna. Samtidigt har man kanske i dag en större benägenhet att ha kluvna känslor för sin hemort på grund av den snabba samhällsutvecklingen. Känslan för hemorten kan till exempel förändras om språkförhållandena på orten förändras eller om landsbygd blir till förort.


Glömmer inte hemorten

Eftersom de kulturella och språkliga elementen är viktiga för finlandssvenskarna är flyttningsalternativen rätt begränsade. Man stannar gärna inom den egna regionen där släktingar, vänner och sommarstuga finns på köravstånd.

– Släkten och det sociala nätverket är viktigare för finlandssvenskar och minoriteter överlag än för majoriteten. Finlandssvenskarna har en tydlig förankring i hembygden och ger inte upp sin lokala identitet trots att man flyttar till en ny ort. Om man bor i Helsingfors kanske man fortfarande har sommarstuga i Öja.